En väldigt söt och lite snorig tjej mötte mig i dörren när jag kom hem idag. Tempen låg på 38,1. Jag hade just sagt till någon på telefon att nu är vi friska igen allihopa efter att ha varit stafettsjuka hela december.
Där fick jag.
Rickard jobbar hemma imorgon så är Sofia lika hängig stannar han hemma med henne. Troligtvis blir det så för allteftersom kvällen gick blev hon blankare och blankare i ögonen och näsan rann.
Hon ville inte somna utan låt och pratade och jobbade upp sig till gråt tills man gick in till henne och stoppade om henne. 2 minuter efter började hon om igen. Tills Rickard kom hem från sin kvällsrunda. Då stoppade han om henne och hon pekade på fåtöljen - hennes sätt att be om sällskap.
Kan kännas lite jobbigt att somna när man är täppt och hängig.
Isabel somnade direkt fastän hon 30 sekunder efter vi stoppat om och sagt godnatt ropade att hon minsann inte kunde somna. "Förstår du det?"
"Ja, mamma förstår det men du skall kanske inte ge upp efter mindre än en minut?"
Jag fick ett plötsligt sug (nej jag är inte gravid) efter Änglamat (hade tänkt länka men hittade inte "rätt" recept via Google) och Rickard, snäll som han är gick till affären för att handla skorpor och grädde.
Mums.
2 kommentarer:
Man ska aldrig ALDRIG yttra det där: "Tänk vad längesen vi var sjuka" eller "Vilken tur att vi slapp magsjukan den här gången" eller "Vad skönt att barnen håller sams" - det slår tillbaka som en giftig kobra!
Tycker att det är fullt med sjuklingar omkring en...
Har inte hittat Kalla det vad fan du vill - finns dock i pocket. Rekommenderar dig att läsa den först iaf. Sen får du gärna låna nr 2 men tror inte att det är något som du gillar... men vad vet jag? :-)
Skicka en kommentar